Jag är hon som växte upp på en gård någonstans mellan fjäll och fält. Men som trots det, under nästan två decennier aldrig mjölkat en ko eller klappat en gris. Som alltid haft sitt hjärta på landsbygden, men aldrig ens tänkt tanken att man faktiskt kan arbeta med det också. Fram till den dagen då insikten knockade mig totalt vill säga, och jag valde att börja studera, ta igen det jag aldrig brytt mig om att snappa upp, åka hemifrån och bli student på en yrkeshögskola. Jag har snart gått mitt första år och under samma tid lärt mig så ofantligt mycket saker. Aldrig hade jag anat att jag en gång skulle få dra ut kalvar och vaccinera kultingar, köra tröska och plöja.

 

En sak som slagit mig under mitt hittills första år är att det finns så mycket att lära sig för den som är intresserad. Jag förstår om inte alla känner sig lockade till att gå runt i stövlar dagarna i ända och stinka ko i mataffären efter en arbetsdag. Men samtidigt tror jag inte att man behöver vara så extrem för att ha användning av alla de kunskaper som finns att tillgodose sig om den agrara näringen. Flertalet gånger har jag tänkt att "det här borde ta mig tusan fler veta om". Om man så bor i huvudstaden, jobbar på advokatfirma och aldrig någonsin satt sin fot i en ladugård. För även om det inte finns en människa lik den andra så kan man i alla fall konstatera att ska man överleva livet måste man äta. Och om fler visste om villkoren inom svenskt lantbruk i jämförelse med andra länders, så är jag helt övertygad om att förutsättningarna för de svenska böndernas framtid skulle te sig betydligt bättre. 

 

Så jag är hon som tror att det svenska lantbruket måste börja visa upp sig. Hon som tror på att fler tjejer inom den här branschen inte skulle skada. Hon som börjat fundera över saken med att starta eget. Hon som älskar att måla naglarna och klä upp mig, lika mycket som hon som älskar att dra på sig arbetskläder och sätta sig i traktorn. Hon som är trött på att det fortfarande finns människor som tycker att kvinnor ska stå i tvättstugan. Hon som oroar sig över framtiden. Hon som gillar att fixa och dona. Hon som inte förstår sig på rasister. Jag är hon och lite till. Hon som startade bondebruden och hoppas att du hänger på, för framtidens skull om inte annat!